always and always

Dagen har faktiskt varit riktigt bra, tills jag satte mig på bussen hem och Johan börjar snacka om nationella provet i precis haft. Visar sig att jag har skrivit HELT fel. Helt galet sjukt otroligt fel. Men känner ändå att jag inte orkar bry mig om det just nu. Ska planera en andakt till imorgon på vårteminskonfan och sen chilla resten av dagen. Jag har inte 900 sidor att läsa som Martina har iallafall, skadeglädje är den bästa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0