saknar kåfalla...

Jag saknar Kåfalla så galet mycket. Det förändrade mig väldigt mycket och jag växte som person. Jag tvekade innan om jag skulle åka med men idag, nu efteråt, är jag så sjukt glad för att jag åkte. Det har gjort min sommar helt underbar och alla människor där saknar jag hela tiden. Tänker tillbaka varje dag och minns hur vi låg på golvet och skrattade, vi satt och grät i en ring men det var helt okej även fast man inte kände personerna. Dom accepterade en som man var och det var underbart att bara få vara sig själv och bara vara Linnea. Jag saknar det mer än nånting annat just nu och jag vill bara åka tillbaka. Det går inte förstå  hur roligt vi hade, för det var helt galet. Jag saknar att vara där, jag saknar alla människor, jag saknar skratten. Jag saknar allt och kommer aldirg glömma. Kåfalla 2 2009, ett minne för livet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0